SH’BAM AIM

8 Sep

Även i söndags lämnade jag Robin och Lovina hemma under hela dagen. Jag hade nämligen den underbara möjligheten att gå AIM1 i SH’BAM för grymma Tauvanga Siolo från Nya Zeeland och vår egen fina Charlotte Carlén. AIM står för Advanced Instructor Module och är en vidareutbildning för att bli bättre som instruktör inom ett visst program. Redan 2011 gick jag en liknande utbildning i BODYPUMP och är ”Advanced Instructor” efter den, då hette den ATM.

I söndags var det alltså dags för AIM1 (det finns ytterligare delar som jag planerar att gå så snart möjlighet finns!). Det var en lite smått nervös Annica som åkte iväg till Sats Slakthuset för utbildning mellan 8-18. En utbildning där det handlar om att jobba hårt, vara öppen för feedback, att våga kliva utanför sin komfortzon och testa nya saker, att ta in ny kunskap och vilja bli bättre, men också inspireras och motiveras! 

Vi startade med att presentera varsin valfri låt. På engelska. Där kom de första svårigheterna för dagen, att välja en låt själv och instruera den på engelska, inom 10 minuter. Det var inget måste att köra på engelska men för att få ut maximalt av feedbacken från T så valde alla deltagare att göra det, även jag. Det var läskigt, spännande och himla roligt att instruera för ett gäng grymma kollegor och verkligen guld värt att få direkt feedback. Sedan fortsatte dagen med bland annat mycket teknikträning och coachingövningar. 



På eftermiddagen var det dags att presentera samma låt igen, denna gång med de nya kunskaperna och feedbacken i fokus. Det gick helt okej på andra presenteratationen men framförallt så hade vi galet roligt och skrattade massor! Vilka underbara SH’BAM-kollegor jag har alltså! 

Jag är otroligt tacksam för möjligheten att gå denna utbildning och att få chansen att inspireras och få feedback av T som jobbar med programmet där det blir till på Nya Zeeland. Jag gjorde mitt bästa för att få med mig så mycket som möjligt från utbildningen och jag känner att det var en mycket väl investerad dag. Dessutom var det fantastiskt roligt! 


I måndags hade jag min klass som vanligt och ville givetvis använda allt jag lärt mig, tänka på den feedback jag fått och leverera lite extra bra. Självklart tänkte jag för mycket och det mesta blev pannkaka. Koreografi jag kört i tre månader var som bortblåst och coachingen blev inte som jag hade tänkt mig alls. Men, det tar tid att utvecklas och det tar tid för saker och ting att landa. Nästa vecka kör jag SH’BAM 24 för sista gången innan ny koreografi. 
Kom och lek med mig! 

LesMills Live Stockholm

3 Sep

Helt plötsligt sitter jag på tunnelbanan påväg hem från Globen och årets inspirationsevent LesMills Live 2016. Kläderna klibbar forfarande fast mot kroppen och fötterna kan eventuellt lukta en aning. Måste börja med att ge er mitt absolut bästa tips för träningskonvent förresten, flipflops. Före, mellan klasser och efter. Bästa någonsin, varför har jag inte kommit på det tidigare? Blir man faktiskt klokare med åldern alltså?! 


Hursomhelst. Dagen har verkligen gått fort. Jag har försökt njuta av varje minut och verkligen vara i nuet. Det har varit hög energi, bubblande glädje, magiska ögonblick och mycket känslor. Jag har tränat för grymma kollegor, träffat härliga vänner och njutit av ett bra planerat event, häftiga ljusshower och framförallt de nya releaserna från Les Mills! 

Min dag startade med BODYPUMP99, och det blev en perfekt start på dagen! Min första känsla är att det kommer att bli en grym release och jag längtar verkligen efter att börja öva in den! 


Efter en liten paus var det dags för BODYJAM81. Jag var lite tveksam innan. Kände mig lite för trög för att ta in koreografi och var inte superpeppad. Men sedan träffade jag lite positiva vänner, snörade på mig skorna, klev ner på Globens golv och ångrade mig inte en sekund. Dagens absolut bästa klass. Energin var helt makalös, musiken och koreografin helt fantastisk och jag njöt verkligen! Grymma presentatörer gjorde klassen galet bra och jag ler fortfarande vid tanken på det hela! Inspiration på hög nivå! 

Efter en fräsch, god, matig sallad så landade jag på golvet gör BODYBALANCE74. Magi. Ren magi. Älskade verkligen varje minut. Den landade i kroppen på ett naturligt sätt, musiken lyfte upplevelsen och jag mådde så otroligt bra efteråt. 

Efter det blev flipflops på och jag minglade runt och pratade med folk, köpte glass, drack kaffe och laddade för eftermiddagen. 


Planen var att köra BODYCOMBAT69 men jag kände att jag behövde spara lite på kroppen och valde att sitta och titta och ladda inför SH’BAM25 som fick avsluta dagen. Så mycket glädje, så många härliga människor på golvet (och på scenen!) och en glad Annica! 


Stort tack Les Mills Nordic för ett grymt event och tack till alla grymma presentatörer och vänner som gjort dagen alldeles underbar. Nu ska jag bara öva, öva, öva och sedan är det dags för nya releaser! Tjo!

Alla premiärer gjorda och träningsvärken är ett faktum! 

2 Sep

Nu är alla premiärer av höstens klasser genomförda och jag tror att detta kommer att bli en alldeles strålande höst! 

SH’BAM® på måndagar kl 19.30 i Vällingby kändes inte riktigt som en premiär då jag fortfarande inte fått nya releasen, men det var galet kul att komma tillbaka och dansa igen, på en tid som många kan komma på (om man vara tar dig upp ur soffan…). Onsdagens kombo på Sportpalatset kl 18.30 och 19.00 var super! Det är en ganska liten, mysig sal och det är otroligt härligt att köra innanför tullarna och göra det möjligt för både ”gamla stammisar” och nya stjärnor att vara med. Premiären av 21 MINUTE BODY gick jättebra de första 14 minuterna, sedan gick de mindre bra då jag körde på med STRENGTH men musiken spelade HI-INTENSITY.  Musiken är färdigmixad med intervaller som är olika för de tre olika typerna av sista sju minuter, och jag hade satt på fel mix. Efter mycket oklara tre minuter (som blev ungefär rätt intervaller och rätt övningar men väldigt konstiga pip i musiken) så lyckades jag byta musik och avslutade starkt. BODYPUMP®en var premiär för klass på Sportis men fortfarande gamla koreografin även där. Jag tyckte ärligt talat att det var lite skönt att inte behöva köra nya första gången och kunde istället njuta av passet och leverera bra coaching. 

Idag var det dags för Strong Mama på Vällingby City. Det var så otroligt mysigt att träffa mammor och bebisar, både nya och gamla och passet gick toppenbra. Bortsett från den lilla detaljen att jag var där kl 09.45 och undrade var alla deltagare var men passet började kl 10.30. Tur att Robin var hemma med Lovina just idag! 


Nu är jag påväg in mot ett möte för alla som jobbar som Utvärderare för Les Mills och det får kicka igång helgen! Imorgon är det äntligen dags för det stora konventet One Live där alla nya releaser presenteras av grymma tränare och på söndag ska jag på utbildning. Känns roligt med konvent, läskigt med utbildning och konstigt att lämna Lovina hela helgen. Hur tusan ska jag klara av att vara utan henne så länge?! Och hur i hela fridens namn ska jag kunna träna hela helgen med denhär fruktansvärda träningsvärken jag skaffat mig under veckan?!? 

Nåja. Jag är nöjd med veckans premiärer, jag ser fram emot en rolig, givande och minnesvärd helg och nästa vecka kör vi igen! 


Välkomna! 

Höstschema 2016 på Sats 

29 Aug

När jag lämnade landet (vi har egentligen en semestervecka kvar…) och cyklade genom duggregnet till Sats Vällingby för att kicka igång höstens schema så undrade jag lite hur tusan jag tänkt. Jag kunde väl ha tagit semester första veckan och startat nästa vecka?! Men, det kändes inte rätt i magen. Jag ville starta upp mina höstklasser själv. Hälsa deltagarna varmt välkomna och lägga en fin grund för en strålande höst i gruppträningssalen. 
Nu sitter jag här i omklädningsrummet efter klassen och eftersvettas. Jag ska hoppa in i duschen och cykla hem men jag måste bara sluta må illa (om någon hittar min kondition så får ni gärna posta den till mig eller komma förbi och lämna tillbaka den, tack på förhand!) och sluta svettas så mycket, och vet ni, det var värt det. Värt att ha semester på hemmaplan, att lämna vårt mysiga lantställe, att packa väskan trots att det regnade och började mörkna utomhus, att sätta sig på cykeln och kliva in på Sats. Så värt det. Jag älskar dethär. Att få instruera, inspirera, dansa, leka och bara vara instruktörs-Annica en stund. 

Nu har vi startat igång Höstschemat 2016 med en svettig SH’BAM®! 



Så. Denna höst hittar ni mig på Sats Vällingby City och Sats Sportpalatset (och eventuellt på andra Sats runt om i Stockholm om jag får möjlighet att vicka, såklart)! 

Varmt välkomna! 

Att få till hemmaträningen 

26 Aug

Min lilla tjej är alldeles strax elva månader gammal. Hon tog sina första steg själv för en vecka sedan och vill inte sitta stilla alls. Helst vill hon promenera runt och hålla mamma i ett finger. Hela tiden. Detta gör att det är lite extra svårt att få till träningen. Just nu har vi semester och jag tränar mindre än vanligt  ändå men svårigheterna kvarstår. Oftast passar jag på att träna när lillan sover på förmiddagen (då har jag oftast mellan 30-90 minuter), när Robin är ledig så kan jag träna även under dagtid eller på kvällen men jag tycker att det är skönt att träna på morgon/förmiddag (om det inte handlar om att instruera klasser såklart!!) . 

Innan jag fick barn var jag inget stort fan av hemmaträning. Nu är det en helt annan sak, jag har liksom inget val. Jag har skrivit om detta förut och det förbluffar mig fortfarande att jag faktiskt uppskattar träningen, även hemma. När Lovina var ett par veckor gammal började jag med gummiband och TRX-band här hemma, övningar med kroppsvikt och aktiveringsövningar blev vardagsmat tillsammans med långa promenader. Jag har dock alltid haft svårt för träning hemma där man svettas massor, vill ta ut steg/rörelser och flåsa högt. Utomhus går bra, men nu när lillan inte vill sitta i vagnen är det där med utegym lite svårt (när jag är ensam med henne). Jag körde lite BODYPUMP i sovrummet innan jul då jag skulle komma igång och instruera i januari (har få vikter hemma, men då behövde jag inte så mycket vikt) men det är liksom inte alls lika roligt om man inte är i en gruppträningssal. 

Den typ av hemmaträning jag trivs bäst med är yoga/BodyBalance och då jag har turen att jobba för både Sats och Les Mills (som utvärderare) så har jag tillgång till deras respektive onlinetjänster. Jag försöker köra 1-2 klasser/pass varje vecka med den typen av träning, och jag gillar det verkligen mer och mer! 


Idag körde jag dock GRIT Strenght. 30 minuter med tunga (har en stång på 20 kg här hemma) vikter och övningar med kroppsvikt i intervallformat. Effektivt, kort, kul och jobbigt! 


Japp. Mitt bland tvätt och diverse andra prylar. Det är liksom livet. Inte alltid välstädat och undanplockat. Men jobbigt blev det ändå, trots tvätten i bakgrunden. Det är förresten nyttigt att filma/fota sig själv när man gör vissa övningar. Jag upptäckte exempelvis på bilden ovan att jag lyfter väldigt snett i min frivändning. Min opererade/skadade axel är antagligen boven i detta drama. Jag också att jag gör otroligt mycket fula miner när jag tränar, som jag antagligen gör på scen också! 


Tur att träning inte handlar om att vara snygg under tiden! Och hemma är det iallafall ingen som ser! 

Semestermode på 

19 Aug

”Men, du har ju inte semester? Du är ju mammaledig, hela tiden”. Och så är det givetvis. Jag har inte semester egentligen, men jag har valt att inte ta på mig några klasser under dessa två veckor som min man har semester (han är egentligen ledig i tre veckor men 29e augusti börjar höstschemat och då får vi semestra på hemmaplan…) och vi njuter lite extra av saker som att hänga (renovera…) på lantstället och åka till Gotland (idag!). Det känns som semester. Så då kallar jag det för det. 

Det innebär dock att träningen har bortprioriteras. På både gott och ont. Jag gör det jag känner för, vilket inte varit träning utan mer umgås med familj och vänner. Men, när det blir för många sådana dagar på rad så mår jag inte bra. Framförallt så blir jag på dåligt humör. Därför körde jag ett kort pass i förrgår morse. Utomhus. I duggregn. Medan våra gäster sov och Robin och Lovina myste inomhus. Och efteråt var jag en helt ny människa. 

Passet var inte långt. Jag sprang 2 km på grusväg. Sedan körde jag en cirkel med min 12 kg kettlebell. Det blev tre varv med 10 repetitioner av varje övning (10/sida på exempelvis utfall). 

  • Rakpress
  • Svingar
  • Knäböj
  • Enhandsrodd
  • Utfall
  • Push ups med en hand på KBn

Sedan sprang jag 1 km men i snabbare tempo.


Inget avancerat. Inget långt pass. Inte supertungt eller välplanerat heller. Men, det var precis vad jag behövde där och då. Och det är det jag vill komma till. Ibland mår man bra av att vila, ibland av att träna. Ibland räcker promenader alldeles utmärkt och ibland är man inte nöjd förrän man får dansa, yoga eller lyfta vikter. Det finns inget facit till vad som är  rätt för just dig, just nu. Man får ändra sig. Man får tänka om, och tänka nytt. Men man får också göra som man alltid har gjort. Jag tror att nyckeln är att lyssna på kroppen. Givetvis måste man ibland bara bestämma sig och pallra sig iväg men jag upplever att träningen blir både roligare och mer effektiv om man lyssnar inåt, och framförallt gör det som är roligt! 

Nu är semestermode på igen!

Välja, det man borde eller det man behöver?

10 Aug

När Lovina somnar på förmiddagen (någon gång mellan 08.30 och 09.30) så har jag lite tid för mig själv. Minst 30 minuter, oftast 45, ibland 60 och så de där sällsynta tillfällena som blir ännu längre. Ofta somnar hon i vagnen när vi är påväg någonstans, men de senaste veckorna har hon somnat i vagnen på balkongen. Detta ger mig möjlighet att plocka ur och i diskmaskinen, vika och hänga tvätt, plocka iordning leksaker, packa om det behövs eller något annat jag borde göra. Eller, så kan jag välja något jag behöver. Något jag vill. Ibland sitter jag och dricker kaffe i lugn och ro, ibland väljer jag att träna. På senaste tiden har jag valt BODYBALANCE® (Les Mills on Demand). Jag upplever att jag behöver hitta lugn och fokus, och det gör jag bäst genom att röra på mig. Jag känner hur hela kroppen, hjärtat och framförallt hjärnan tackar mig när jag väljer det jag känner för att göra, inte det jag borde. Ibland mår jag bättre av att styra upp lägenheten, men inte alltid. Och Lovina mår definitivt inte bättre för att disken är diskad, hon mår bäst om hon har en glad mamma. Det finns ingen som tackar dig för att du sätter måstena framför dig själv (om du har möjlighet att välja vill säga). De där vardagliga sysslorna hinns med ändå, bara lite senare. 

När jag väljer att köra BODYBALANCE® så väljer jag oftast 30 minuters programmen för att vara säker på att hinna. Det finns fokus ”Strenght” eller fokus ”Flexibility” och jag väljer oftast styrka, fast jag kanske egentligen skulle behöva rörligheten minst lika mycket. Faktum är att de styrkeinriktade programmen innehåller en hel del rörlighet ändå i och med att det är mycket yogainspirerade rörelser. Ibland hinner jag köra två 30 minuters men oftast nöjer jag mig med ett och är stolt över att jag överhuvudtaget klev på mattan. 
Idag valde jag dock att köra ett helt program från start till mål, det finns nämligen ett par hela klasser att välja. 55 minuter, bara för mig. Inklusive avslappningen i 8 minuter på slutet. Det är min absolut största utmaning. Att lägga tid på att bara vara, att andas, att tycka att det är okej att inte träna fysisk varje minut, av varje pass. Jag kände verkligen hur välbehövligt det var. Att bara få vara med mig själv. Utan dåligt samvete för disken (den står kvar), för tvätten (den hänger kvar) eller för dammet i hörnen (jag dammsuger varje dag, neverending story, oavsett). Och jag var otroligt tacksam att Lovina sov gott i vagnen (fick vagga henne en gång, men det gör jag gärna om jag får träna nästan en hel timme!) 

Jag valde det jag behövde imorse. Och om man kan identifiera det man behöver, eller det man vill, har möjlighet att välja det och prioritera det framför alla måsten och borden, då tycker jag att man ska göra det. Ibland kanske det inte är möjligt att välja och man måste hitta en medelväg eller en kompromiss, det är okej. Jag skulle givetvis hellre gå och ta en klass för en instruktör, men det är inte möjligt och då är detta ett fantastiskt alternativ som jag är tacksam för (det gäller ju trots allt att fokusera på att vilja och behöva genomförbara saker!). 


Jag hann till och med ta ett par bilder, duscha av mig och hälla upp en kopp kaffe innan lillan vaknade. Och eftersom att jag valde det jag kände att jag behövde imorse så fanns energin att leka lite extra, och tålamodet att lyfta bort henne från TVn ett par gånger mer än det gjort annars. I eftermiddag får jag diska och hänga tvätt, och jag gör det med mer glädje än om jag valt bort träningen, för den chansen kommer inte igen förrän ikväll när hon har lagt sig, och då är min motivation och vilja som bortblåst! 

Mina bästa restips med barn (under 1 år) 

2 Aug

Vi (framförallt jag) har rest (med flygplan) med Lovina många gånger sedan hon föddes. Flest resor inrikes upp till Boden (Luleå AirPort) men även långresor utomlands (till Bali med tre olika flighter/resväg…). Nu känner jag mig trygg med att flyga med henne och en stor del av den tryggheten handlar antagligen om erfarenhet. Både av att flyga med barn men också av att bara mamma givetvis. Jag tänkte att jag skulle bjuda på några av mina bästa tips när det gäller att flyga med bebis/barn. Och då menar jag barn under ett år (då det är vad jag har erfarenhet av). Jag har skrivit om våra upplevelser av att flyga med barn tidigare men nedan kommer ett par sammanfattade tips. 


 Tro på dig själv

Det är lättare sagt än gjort. Jag vet. Men tro på dig själv och din förmåga. Slappna av. Du känner ditt barn bäst och kan ta hand om honom/henne minst lika bra på en resa som du kan hemma. 


• Mat för alla situationer

Så länge man ammar (om man gör det) så är ovanstående tips enkelt. Jag har ammat både vid start och landning samt under själva flygningen och det har aldrig varit några problem. Man spänner fast barnet med barnets rygg mot sin mage och vrider det sedan till amningsposition med bältet fastspänt. Tryggt, enkelt, tillgängligt.

Nu när Lovina blivit äldre så ser jag till att packa lite extra (om man exempelvis skulle råka ut för förseningar). Jag har alltid en vällingflaska med uppmätt pulver och en färdigblandad tetra med välling, ett par klämmisar av olika sort (gröt, smoothie, frukt, yoghurt), smörgåsrån, majskrokar, frukt och en vattenflaska. Senast packade jag dessutom middag, lax och potatis i lagom stora bitar (tack och lov eftersom att vi då blev försenade!). Så länge de köpta förpackningarna är oöppnade så är det inga problem i säkerhetskontrollen. 


• Napp, snutte och nalle 

Om ditt barn använder något av ovanstående vill säga. Men jag upplever att Lovina alltid somnar lättare med napp (med nappsnöre/hållare!) och snutte samt att jag alltid ger henne nappen vid start och landning, på så vis har hon aldrig ont i öronen. Hennes snutte är dessutom ganska stor och har fungerat toppen som skydd mot ovälkommen väderlek vid diverse flygplansbyten och kall luftkonditionering. 


• Skötväska med ombyte

Skötväskan är kanske en självklarhet, men att packa den smart med våtservetter, plastpåsar och blöjor lättillgängligt underlättar vid byte på flygplanstoaletter. Skötborden där inne är små men funktionella och det är inga problem att byta blöja. Att packa minst ett ombyte till bebis (och eventuellt en extra tröja till sig själv beroende på bebis ålder och benägenhet att kräkas och bajsa utanför…) är ett absolut måste. Man vet aldrig vad som händer och det är fantastiskt skönt att kunna stoppa ner smutsiga kläder i en plastpåse och dra på torra, rena om det behövs! 
• Bärsjal eller bärsele

När Lovina var liten tyckte jag att min trikåsjal var oslagbar. Jag knöt den hemma och knöt upp den när jag kom fram men kunde ändå lyfta ur och i Lovina de gånger som behövdes. Dessutom sov hon gärna i den på flygplatsen och man har händerna fria i säkerhetskontrollen. Jag har aldrig behövt ta ur henne där, ur varken sjal eller sele. 

Nu använder jag Ergobaby och supernöjd. När vi sätter oss i stolen så tar jag bara av axelbanden (knäpper oftast upp spännet bakom skulderbladen innan jag går in i planet) och låter midjebältet sitta kvar. Jag lägger ner selen på låren och Lovina sitter på den. Enkelt och smidigt att bara vända på henne när man ska av planet. 


• Leksaker

Denna punkt beror givetvis mycket på barnets ålder och intresse. Jag har de senaste resorna haft en favoritleksak och en ”ny”, spännande leksak (som hon inte lekt med på länge) men hon leker oftast med papperspåsen för skräp som finns i stolsfickan ändå. 

• Tålamod och ett leende

Sist men inte minst. Tålamod i mängder. Framförallt om du reser ensam med bebisen/barnet och inte kan få hjälp/stöd. Och ett leende avsett för barnet, ett för dina medpassagerare och ett att ta till när du ser en spegel för att peppa dig själv! 


Stolt över min fantastiska kropp! 

28 Jul img_4991-1


När jag tittar mig själv i spegeln ser jag en stark mamma. En ny, förbättrad version av mig själv. Jag är stark. Inuti och utanpå. 

Jag tränar för att kunna leka, lyfta, dansa, hoppa, springa och leva ett aktivt liv. Jag tränar för att må bra. För mig egen skull, men också för min dotter och min man. För mitt välbefinnande, mitt humör och mitt hälsotillstånd. För att jag älskar det. 
Jag känner fortfarande av ett par muskelfästen om jag går ut i vissa ytterlägen för länge eller för ofta och jag känner av vissa fogar om jag belastar dem fel. Jag måste knipa ordentligt vid vissa hopp och min magmuskulatur är fortfarande långt ifrån tillbaka i styrka och kontroll. Jag känner av mina knän som fick bära mycket vikt, mina bröst är inte vad de en gång var och min hud på magen hänger ner om jag står i en planka. Men jag har varit gravid, jag har fött en dotter och jag är lyckligt lottad som inte har några större skador eller problem. Det kommer att ta tid för kroppen att återhämta sig och troligtvis blir den aldrig som innan, men det gör ingenting, för jag är inte som innan. Jag är en annan person och min kropp är en annan kropp. Jag är glad och tacksam. 


Men ärligt talat. Om jag sa att jag inte brydde mig om min spegelbild så skulle jag ljuga, även om den aldrig är mitt fokus och aldrig min första prioritet. Men jag är stolt över min starka kropp. Stolt och glad. 

Jag har tränat målmedvetet och fokuserat sedan Lovina föddes. Jag har prioriterat rehabträning (MammaMageappen!!), promenader, gummibandsövningar och lätt träning med egen kroppsvikt tills jag kände att jag hade kontroll och försiktigt kunde öka. Jag har gått ner i vikt, sakta men säkert. Det har tagit tid att bygga upp kroppen, det ska ta tid. Jag har ätit pizza, druckit öl och vin, ätit glass och kakor men också sallad, frukt, kvarg och vatten. Jag har levt. Med målet att må bra. Jag mår bra när jag tränar. Gruppträningen är min räddning, där hämtar jag energi, glädje och styrka. Inifrån och ut. Men jag hinner inte så mycket gruppträning jag skulle önska och inte med den variation jag skulle behöva vilket gör att jag också tränar hemma. På senaste tiden har jag försökt köra ett löppass och ett BODYBALANCE®pass, ibland även ett pass i utegymmet eller intervaller med egen kroppsvikt varje vecka utöver en SH’BAM® och en BODYPUMP®. När jag vill, om jag vill. Bara för att målet är fem pass i veckan så betyder det inte att jag blir besviken, arg, stressad eller ledsen om det inte blir så (vilket kunde hända förut). Jag är glad och stolt över de pass som blir av, framförallt de pass jag kör hemma och utomhus för då är min tröskel lite extra hög. 

På lördag blir hon 10 månader. Min underbara, älskade. Och jag är starkare än någonsin, framförallt inuti.  

Bugaboo Runner 

14 Jul


På bilden hade jag precis sprungit min första runda med min Bugaboo Runner men visste jag inte hur man flyttade handtaget på vagnen och funderade lite på hur mina framtida löprundor med vagnen skulle kännas. Efter ett inlägg på Instagram så löste sig dock ”handtagsproblemet” och löprundorna jag hunnit med hittills känns grymma! Vilken fantastisk uppfinning! 

Jag har aldrig gillat löpning direkt. Jag är mer en gruppträningstjej och gymperson, men, man behöver faktiskt inte vara antingen eller. Jag har alltid sprungit (mer eller mindre) under somrarna och denna sommar uppskattar jag det mer än någonsin! Jag har kommit fram till att träningen i sig är nog det jag egentligen älskar. Endorfinerna som kommer, humöret som blir bättre, känslan av en stark, funktionell kropp. Det är oslagbart. Med en liten tjej hemma så finns inte möjligheten till gruppträning lika ofta som jag skulle önska och då är löpning, utomhusträning och hemmaträning räddningen. Även om jag inte alltid tycker att det ska bli roligt innan så är jag alltid en bättre version av mig själv efter. 

Med en löparvagn har en helt ny värld öppnat sig för möjligheten att träna även under dagtid, tillsammans med Lovina! Jag valde ett löparchassi från Bugaboo med adaptrarna för sittdelen som vi har till våran vanliga vagn, Bugaboo Buffalo. Det kändes som en ekonomisk och praktisk lösning då vi kan använda tillbehör och delar vi redan har och framförallt är Lovina van vid sin sittdel och känner sig trygg (utifrån hennes beteende och vana att somna när jag springer!). Jag kan således välja att ha henne mot mig (vilket jag har nu) och sedan vända henne framåt när hon blir större, vilket kändes viktigt för mig. 


Chassit har tre fasta hjul, stora, fyllda med luft. Igår pumpade jag däcken och då rullar vagnen ännu bättre än innan (tyckte att den rullade bra redan innan men nu är det grymt rull!), jag gillar att det finns en handbroms lätt tillgänglig i nerförsbackarna och framförallt så känns den lätt att styra (trots att jag är van vid svängbara framhjul). Igår packade jag med mig skötväska och regnskydd för första gången och det gick jättebra att springa med packad vagn. Jag promenerade även en timme igår och även för powerwalks är vagnen grym då den är väldigt lätt jämfört med Buffalon. 

Det bästa med vagnen tycker jag är att jag faktiskt ser fram emot att springa. Att den ger mig möjlighet att ta med mig Lovina ut och att jag tycker att löpningen är rolig! Enkelhet och tillgänglighet är viktigt för att träningen ska bli av (oavsett träningstyp) och genom att kunna springa närsomhelst under dagen så finns inga hinder. Dessutom går det då fortare att ta sig till ett utegym också vilket ökar möjligheterna för annan typ av träning också. För mig och mina behov passar denna vagn alldeles perfek, sedan kanske det finns andra, bättre löparvagar men jag har ingenting att jämföra med utan kan bara berätta om min upplevelse!